Ni anar inte hur länge jag har gått och varit trött på mitt hår nu. Från att håret varit helt snaggat för X antal år sen så har det bara vuxit och vuxit utan att jag gjort mycket åt det. Jag älskar korta frisyrer och tycker att jag passar bäst i det så det har känts väldigt ovant att se hur långt det har blivit. Jag har tänkt gå till frisören hur länge som helst nu men jag har dragit ut på det eftersom jag verkligen inte vet vad jag ska be om för frisyr. Jag vet inte hur jag vill ha det!

Hur som helst stod jag och suckade och lekte argt med håret igår och helt plötsligt såg det helt okej ut. Jag fick till två konstiga frisyrer som såg riktigt gulliga ut. (Hade ju varit fint också om man hade haft lite smink, färre blåsor på läpparna och en annan tröja på sig för att få en finare helhet)
Kom iallafall fram till att har man långt hår kan man åtminstone göra det kort, genom att sätta upp det på olika sätt! Har man kort hår kan man egentligen inte göra så mycket med det. Så summan av kardemumman alltså; jag behåller håret.

Idag skulle jag köpa hårfärg. Tänkte först bleka det och sen färga det i en mörkröd/orange färg. Men jag orkade inte fundera över resultatet (ljus-hårbotten-och-mörka-toppar-dilemmat) och det kändes dömt att misslyckas.  Jag skulle aldrig få till en jämn färg över hela håret. Så det fick bli mörkbrunt som vanligt för att få bort den råttfärgade utväxten.

Sådär! Nu har jag babblat lite om mitt hår också!:)