Nu har jag blivit lite kryare och kan fokusera på annat än att hosta slem och ligga med huvudvärk i soffan, så nu har jag skrivit recensionen till Fallout 3. Hoppas att de flesta orkar läsa och uppskattar det. Ber om ursäkt om det förekommer stavfel. Är fortfarande inte helt klar i huvudet:)

Länge sen jag skrev en spelrecension nu förresten. Har legat lite på latsidan när det kommer till skrivande överhuvudtaget. Nåja, det får det bli bättring på. Det är dock fortfarande bara spel till PS2 och PS3 som gäller eftersom det är det jag kör mest nuförtiden och som jag har färskt i minnet... Men har planer på att börja skriva om spel också för er som har äldre Nintendo-konsoller och inte drar er för att leta upp gamla spel.

En grej bara; Jag har inte spelat Fallout 1 och 2 så jag kommer inte att jämföra Fallout 3 med dessa i recensionen.

200 år har gått sedan det ödesdigra kärnvapenkriget år 2077 satte stopp för allt vad lycka heter. När kriget började öppnades stora skyddsvalv upp och de som hade pengar köpte sig en plats i något av dessa för att skydda sig när bomberna började falla. Spelet tar sin början när du som spelare föds i ett av dessa valv, Vault 101. Din mor dör vid födseln men din far tar fullt ansvar för dig och lär dig allt du kan tänkas behöva veta… Hur mycket det nu finns att veta om hur man överlever på en så händelselös och ofarlig plats som ett skyddsvalv...
Vid 19 års ålder vänds plötsligt hela din tillvaro upp och ner när du får veta att din far har trotsat alla regler och tagit sig ut ur valvet. Varken du eller någon annan verkar veta varför. Såklart måste du ta reda på varför farsan gett sig av och i tumultet som uppstått i valvet lyckas du också ta dig ut.
Solen bländar och när ögonen vant sig vid ljuset får du äntligen se hur det ser ut på andra sidan… Du har ingen aning om vilka faror som väntar framför dig eller ens hur du ska gå till väga för att hitta det du söker. Men du har ju i alla fall ett mål... Det gäller bara att försöka att inte bli dödad innan du lyckats uppnå det.

Precis som det kanske tjatats mycket om så är Fallout 3 skrattretande likt The Elder Scrolls IV: Oblivion. Skillnaden är att du i Fallout 3 lever i en helt annan tid och magi och pilbågar har dessutom bytts ut mot skjutvapen, minor och… Fat Man?
De gröna skogarna och vackra byarna är ett minne blott och du befinner dig istället i sönderbombade Washington DC och de stora ödemarkerna runtomkring, kallat the Capital Wasteland.
Det som jag älskar med Fallout 3, och även Oblivion, är valfriheten. Det är det som gör det så enormt. Det finns så många olika sätt att ta sig fram på och det är dessutom upp till dig om du vill att folk ska hata eller älska dig. Vid konversationer finns t ex flera svarsalternativ och du väljer helt enkelt ett som du tycker låter bäst. Oförskämd eller ödmjuk, valet är ditt. I olika uppdrag kan du välja hur du vill lösa problemen. Man kan försöka söka fredliga utvägar eller bara gå loss med vapen för att få som man vill. Man kan sabotera eller hjälpa, stjäla eller skänka, döda eller rädda. Upp till dig. Dock leder inte den aggressiva vägen till så många uppdrag (eftersom de flesta går ut på att hjälpa folk), så ibland är det bättre att ligga lite lågt.
Det finns inte mycket som är vid liv i det här spelet. Endast de starkaste överlever i en värld som denna och hade detta varit på riktigt hade garanterat de flesta av de överlevande tagit livet av sig för länge sen. Många lever som vanligt folk i små byar, medans andra tillbringar dagarna genom att tortera, råna och mörda andra människor. De flesta av dessa är s k Raiders, som ger sig på i stort sett alla, skyldig som oskyldig, men ju  mer känd och uppmärksammad du blir dyker det upp andra förutom dessa, som är ute efter just dig. Du behöver dock inte alltid resa ensam och klara dig på egen hand. Det dyker upp flera personer i spelet som är villiga att göra dig sällskap och som kan hjälpa dig i strid så länge som du själv vill och du kan när som helst be personen att sluta följa dig.
När du börjar spelet får du välja namn, kön och speciella egenskaper. Kvinna eller man, vilket du än väljer kommer alla konversationer i spelet anpassas till valet. Du får även skräddarsy din karaktärs utseende, men det är egentligen inte lika viktigt eftersom man själv knappt kommer att se sin karaktär framifrån. Fallout 3 är ett riktigt äventyrsspel där även den frommaste av människor kan få känna sig som en riktig tuffing. Ett riktigt bra spel som trots sina buggar och brister och är värd varenda minut av din tid.