FALLOUT 3


 

Nu har jag blivit lite kryare och kan fokusera på annat än att hosta slem och ligga med huvudvärk i soffan, så nu har jag skrivit recensionen till Fallout 3. Hoppas att de flesta orkar läsa och uppskattar det. Ber om ursäkt om det förekommer stavfel. Är fortfarande inte helt klar i huvudet:)

Länge sen jag skrev en spelrecension nu förresten. Har legat lite på latsidan när det kommer till skrivande överhuvudtaget. Nåja, det får det bli bättring på. Det är dock fortfarande bara spel till PS2 och PS3 som gäller eftersom det är det jag kör mest nuförtiden och som jag har färskt i minnet... Men har planer på att börja skriva om spel också för er som har äldre Nintendo-konsoller och inte drar er för att leta upp gamla spel.

En grej bara; Jag har inte spelat Fallout 1 och 2 så jag kommer inte att jämföra Fallout 3 med dessa i recensionen.



FALLOUT 3




200 år har gått sedan det ödesdigra kärnvapenkriget år 2077 satte stopp för allt vad lycka heter. När kriget började öppnades stora skyddsvalv upp och de som hade pengar köpte sig en plats i något av dessa för att skydda sig när bomberna började falla. Spelet tar sin början när du som spelare föds i ett av dessa valv, Vault 101. Din mor dör vid födseln men din far tar fullt ansvar för dig och lär dig allt du kan tänkas behöva veta… Hur mycket det nu finns att veta om hur man överlever på en så händelselös och ofarlig plats som ett skyddsvalv...
Vid 19 års ålder vänds plötsligt hela din tillvaro upp och ner när du får veta att din far har trotsat alla regler och tagit sig ut ur valvet. Varken du eller någon annan verkar veta varför. Såklart måste du ta reda på varför farsan gett sig av och i tumultet som uppstått i valvet lyckas du också ta dig ut.
Solen bländar och när ögonen vant sig vid ljuset får du äntligen se hur det ser ut på andra sidan…
Du har ingen aning om vilka faror som väntar framför dig eller ens hur du ska gå till väga för att hitta det du söker. Men du har ju i alla fall ett mål... Det gäller bara att försöka att inte bli dödad innan du lyckats uppnå det.


 

Precis som det kanske tjatats mycket om så är Fallout 3 skrattretande likt The Elder Scrolls IV: Oblivion. Skillnaden är att du i Fallout 3 lever i en helt annan tid och magi och pilbågar har dessutom bytts ut mot skjutvapen, minor och… Fat Man?
De gröna skogarna och vackra byarna är ett minne blott och du befinner dig istället i sönderbombade Washington DC och de stora ödemarkerna runtomkring, kallat the Capital Wasteland.
Det som jag älskar med Fallout 3, och även Oblivion, är valfriheten. Det är det som gör det så enormt. Det finns så många olika sätt att ta sig fram på och det är dessutom upp till dig om du vill att folk ska hata eller älska dig. Vid konversationer finns t ex flera svarsalternativ och du väljer helt enkelt ett som du tycker låter bäst. Oförskämd eller ödmjuk, valet är ditt. I olika uppdrag kan du välja hur du vill lösa problemen. Man kan försöka söka fredliga utvägar eller bara gå loss med vapen för att få som man vill. Man kan sabotera eller hjälpa, stjäla eller skänka, döda eller rädda. Upp till dig. Dock leder inte den aggressiva vägen till så många uppdrag (eftersom de flesta går ut på att hjälpa folk), så ibland är det bättre att ligga lite lågt.
Det finns inte mycket som är vid liv i det här spelet. Endast de starkaste överlever i en värld som denna och hade detta varit på riktigt hade garanterat de flesta av de överlevande tagit livet av sig för länge sen. Många lever som vanligt folk i små byar, medans andra tillbringar dagarna genom att tortera, råna och mörda andra människor. De flesta av dessa är s k Raiders, som ger sig på i stort sett alla, skyldig som oskyldig, men ju  mer känd och uppmärksammad du blir dyker det upp andra förutom dessa, som är ute efter just dig. Du behöver dock inte alltid resa ensam och klara dig på egen hand. Det dyker upp flera personer i spelet som är villiga att göra dig sällskap och som kan hjälpa dig i strid så länge som du själv vill och du kan när som helst be personen att sluta följa dig.
När du börjar spelet får du välja namn, kön och speciella egenskaper. Kvinna eller man, vilket du än väljer kommer alla konversationer i spelet anpassas till valet. Du får även skräddarsy din karaktärs utseende, men det är egentligen inte lika viktigt eftersom man själv knappt kommer att se sin karaktär framifrån. Fallout 3 är ett riktigt äventyrsspel där även den frommaste av människor kan få känna sig som en riktig tuffing. Ett riktigt bra spel som trots sina buggar och brister och är värd varenda minut av din tid.


 




UTSEENDE OCH MILJÖER: 10/10
Det är lätt att glömma att man sitter hemma i soffan med en sketen kontroll i nävarna när man fullkomligt slukas av världen man ser framför sig på tv-skärmen.  Det kanske är skitigt. Det kanske är öde. Det kanske är en ren katastrof... Men det är det som är det vackra i spelet. Det känns som om världen står för dina fötter och det finns inget som hindrar dig från att upptäcka ALLT. Landskapen är otroligt verklighetstrogna, städerna är snyggt och fantasifullt uppbyggda och detaljer lider det inte brist på. Ljus och ljud är väl anpassat till miljöerna i spelet.
Utforska ödemarken, storstaden, tunnelbanor, fabriker, bibliotek, byar och museum. Räkna dock inte med att något av detta fungerar så som det en gång gjorde. Tunnelbanorna är knappast i bruk och fabrikerna står stilla... Men det är fortfarande en vacker syn, på sitt sätt!

KONCEPT: 9/10
Jag kan inte rå för det; jag älskar alla spel som handlar om misär, skräck, våld, överlevnad, förstörelse osv. Det finns mycket sånt i vår värld och att uppleva det i spel är väl mitt sätt att hantera det och vända det till något spännande och inte bara hemskt… Eller något sånt. Eller så är det bara så att hemska saker fascinerar mig. Ju sjukare det är, desto bättre… Och det finns mycket i Fallout 3 som är just sjukt.

MUSIK OCH LJUD: 9/10
Utan bakgrundsmusiken skulle spelet kännas lika dött som själva världen man spelar i. Den bidrar till att uppehålla stämningen genom hela spelet och det märks att det lagts ner stor möda på valet av musik. Musiken är som sagt väl anpassat till omgivningen. Den är lugn, sorglig och vacker när du springer genom ödemarkerna. Kall, mystisk och skrämmande när du söker igenom de övergivna byggnaderna… Och dramatisk och hetsk när du står inför en hotande fara. Även de små ljuden bidrar till att behålla verklighetskänslan. Glasen klirar om de råkar slå emot varandra, tallrikarna skräller när de slår i backen, och ljudet av dina fotsteg skvallrar om vilket underlag du går på. Det finns ett ljud för varje litet föremål.

KONTROLL/STYRNING: 10/10
Jag är verkligen ingen hejare på att sikta och pricka rätt  men det har sällan berott på vilket spel det handlar om. Jag är bara allmänt dålig på den fronten. Jag skjuter och jag skjuter i ren panik men träffar bara allting runtom själva ”måltavlan”!:P Som tur är finns det en funktion som kallas V.A.T.S (Vault-Tec Assisted Targeting System) som låter dig stanna upp och ta en närmare titt på din måltavla. Du kan med hjälp av V.A.T.S. sikta på olika delar av din fiendes kropp och kan även se i procent hur stor chansen är att du träffar, och hur mycket skada skottet kommer att ta. Inte så verklighetstroget, men fruktansvärt praktiskt!
När det kommer till att röra sig som t ex springa, hoppa, ta fram vapen osv flyter det däremot på ordentligt. Många kanske tycker att Fallout 3 funkar bäst som PC-spel, men jag är en van användare av handkontrollen så för mig är det alltid det som känns bäst. Jag tycker att man kan röra sig riktigt smidigt genom spelet, vilket såklart är en stor fördel om man måste fly för livet. Man kan snabbt skifta mellan första- och tredjepersonsvy och din Pip-Boy 3000, som är din oumbärliga ”fickdator”, sort of, är lätt att lära sig.

FIENDER: 7/10
Det här är en framtida värld, totalförstört av kärnvapenkriget. Det är oundvikligt att drabbas av radioaktivitet och vissa har ju uppenbarligen legat lite för länge i skiten, om man säger så. Det finns djur... Men de ser inte ut som djuren för 200 år sedan. De har blivit lite större, lite argare... Och deras skinn ser lite ut som om det har vänts ut och in. Korna har fått ett extra huvud att beta med också. Men de lite ”mindre” djuren är ändå ingenting emot de större mänskligare varelserna du stöter på i spelet. Det kryllar av så kallade supermutanter som är nästan dubbelt så stora som du och som dessutom ogillar alla utom sin egen sort. En supermutant är helt okej att handskas med… Men det blir genast lite svettigare när de är fler och skotten viner från alla håll. Sen har vi som sagt alla raiders och andra människor som är ute efter att göra livet surt för dig. De finns överallt. Antingen ligger de i bakhåll, eller så råkar du själv ramla in i dem.

UNDERHÅLLNING: 8/10
Det finns inget snack om saken; Fallout 3 har roat mig många många timmar och fått mig att glömma omvärlden totalt vissa perioder. Jag vill bara ha mer, mer, mer och vill inte se något slut på det. Dessvärre är det just slutet som är problemet, och det som drar ner betyget en aning. Huvuduppdraget må vara välarbetat, och att börja med det är dessutom ett bra sätt att snabbt komma in i spelet, men det känns faktiskt lite kort. Och inte nog med det. Är det första gången du spelar spelet och inte riktigt vet när eller hur det kommer att sluta så kanske du råkar göra som jag och spela alldeles för länge på huvuduppdraget tills du tillslut inte kan dra dig ur längre. Jag gjorde det misstaget och hade ingen tillräckligt gammal sparfil för att  kunna fortsätta spela med samma karaktär men strunta i huvuduppdraget, så jag fick börja om från början igen. Det kändes inte allt för uppmuntrande. Dessutom kan man endast gå upp till level 20. Att fortsätta spela efter det känns inte riktigt lika givande längre eftersom  man inte längre får XP för sina ansträngningar.
En annan grej som drar ner betyget lite är bristen på händelser på olika platser i spelet. Det finns jättemycket att upptäcka och många platser att kolla upp, men många av dessa ger ingenting. Man kan hitta vapen och pengar (Kapsyler... Man handlar med kapsyler(!) i det här spelet:P) och allt möjligt. Men det jag vill ha är uppdrag och händelser! Något att göra på alla platser... Och det är inte alltid den möjligheten uppstår.



KOMMENTARER TILL INLÄGGET:
Candy skriver...

Bra recension! Har spelat det här spelet pyttelite, ser fram emot att snart äga det själv så att jag kan spela oftare. Din recension inspirerade mig ännu mer till att köpa spelet! :)

Datum: 2011-05-20 Tid: 18:23:31
URL: http://www.eye-candy.se
MYMiC skriver...

Waaah tvspel <3



sv: JAG VET, ommggg skulle typ kunna halvt döda nån för att få tag på en såndär spegel :o



kram!

Datum: 2011-05-21 Tid: 12:21:48
URL: http://mymic.blogg.se/
Ells skriver...

Kan verkligen relatera mig med att skjuta åt alla håll. De gånger jag spelat spel med pojken min har han haft roligt åt mina hundratals missar och utnyttjar det lite för ofta i spelet -.-



Tycker också om spel likt detta - trots att spel med magi,svärd och drakar är mer min grej i övrigt :3

Datum: 2011-05-21 Tid: 19:18:28
URL: http://jademysteries.blogg.se/
Ells skriver...

Lite sent men tack så mycket, du är så snäll<3 Trots att jag inte känner dig så mycket ser jag dig som en vän<3 Btw min msn har damp så du vet.

Datum: 2011-05-25 Tid: 10:28:55
URL: http://jademysteries.blogg.se/
KOMMENTERA:
NAMN/ALIAS:
KOM IHÅG MIG!

MAIL (publiceras ej):


BLOGG/HEMSIDA:


KOMMENTAR:
(Spam och reklam raderas omgående)

Trackback