Idag kom Hans föräldrar, morföräldrar, bröder och faster med sambo hit för en födelsedagsfika. Mycket folk på liten yta. Vi har en riktigt stor balkong men knappt tillräckligt med stolar och bord. Det bjöds på smörgåstårta med tonfisk och räkor så jag fick nöja mig med att sitta och titta på och smutta på en kopp te. Story of my life...

Fick rosor av Hans faster. Tyckte det var riktigt gulligt av henne. Det var ju inte ens jag som fyllt år!

Hade precis kommit hem från en kompis och möts av det här när jag kommer innanför dörren. Varför!!!??? står Zac Efron och smeker sig själv på våran sovrumsdörr? Misstänker en viss födelsedagspresent till Hans från en viss Lök.  Fy fan...

Igår hade jag en jättetrevlig kväll med kompis, film och snask. Känns inte som om sånt blivit av så ofta på senare tid. Men kul när det händer!

Tänker sätta igång och baka nu för imorgon fyller min pojkvän 28 och jag vill bjuda honom på något gott. Han valde Hallongrottor och jag valde amerikanska chokladmuffins, så jag får helt enkelt göra både och! :)~

Blir ingen skiss idag heller... Men imorgon! Promise!

Trevlig kväll!

Kunde inte somna imorse så jag satt och kollade på en massa youtube-klipp på mobilen. Och så slog tanken mig; Undrar om JAG finns på youtube? Undrar om jag finns därute på en sån där klassiskt pinsam video som någon lagt ut för sitt eget nöjes skull. Var tvungen att kolla upp det och till min förvåning (och till en början fasa) så gjorde jag det! Videon är i jättedålig kvalitet så först var jag inte ens säker på om det verkligen var jag. Men jag inser nu att det faktiskt måste vara det för ju mer jag tittar på klippet så minns jag mer och mer. Jag kan höra rösten från en gammal kompis till mig också vilket gör mig mer säker. Jag ser helt lost ut, har på mig någon annans tröja och jag undrar om jag är full. Känner inte igen någon annan på klippet så jag undrar verkligen vart fan jag var?
Titeln är jätterolig; "Sug på den Annica".
Sen finns jag kanske med på diverse andra klipp, men det här var vad jag fick fram genom att söka på mitt eget namn.

Finns du ofrivilligt med på youtube?

... Hur det skulle vara att vara någon annan.

Det var länge sen sist som jag tänkte såhär men idag slog det mig igen. Jag låg och sov när Hans kom hem från jobbet och han kom in och satte sig på sängkanten och väckte mig. Sen satt han där och pratade med mig, tittade på mig, smekte mina kinder och min panna. Och då började jag fundera på hur jag ser ut i hans ögon. Jag började fundera på vad han tänkte på, vad han har sett och fått uppleva idag, hur det skulle kännas att vara han. Ha alla hans livsupplevelser i minnet och alla hans tankar och hans intressen. Hur skulle det kännas att sitta där och vara Hans, sitta där och titta ner på en tjej som ser ut som jag. En tjej som jag då inte skulle veta lika mycket om helt plötsligt.

Jag tänker såhär om rätt många människor. Undrar hur det skulle vara att vara han? Undrar hur det skulle kännas att vara hon? Se världen genom dennes ögon. Få tänka som någon annan.
Det är ganska fascinerande att fundera på, men samtidigt blir jag ju inte mycket klokare av det.

Det är som när jag häromdagen började fundera över hur långt universum sträcker sig. Och om det ens tar slut någonstans, hur ser då slutet ut? Inte kan det vara en vägg, så vad är det då? Det kan ju inte vara oändligt!? När man trodde att jorden var platt måste man väl samtidigt ha trott att man kom till en kant och kunde trilla ut i ingenting, men hur ser då universums "kant" ut? Argh! Jag blir galen! Jag vill veta!
Världen är stor och jag är liten, det fattar jag. Men hur liten är jag?

Dessa tre söta lampor har jag fått av min bästa kompis Elin i julklapp. De är köpta på Rusta och det fanns flera figurer att välja mellan. De är ca 8 cm höga och drivs med tre små batterier; såna som används till bl a laserpennor och tamagotchis. (Orkar inte öppna dem för att se vad de heter:P) Ett av "spökena" har tyvärr slut på batterier så den har fått stå och se tråkig ut rätt länge.

Jag vet att det bara är små barnsliga lampor... Men när de står där alla tre och lyser ikapp med varandra (var och en av dem skiftar i färgerna blått, grönt och rött) så smälter jag^^ Önskar att det skulle vara andra batterier till dem så att man lättare kunde byta ut dem alt. ladda batterierna när de tog slut.

Skriv på Djurens Rätts lista för förbud mot pälsfarmarna i Sverige! För er som är lata och funderar på att strunta i det bara därför så kan jag säga att det går på en enda ynka minut. Om det inte är så att du råkar ha glömt bort vad du heter och var du bor och måste sitta och fundera på det ett tag, då tar det lite längre tid.

Idag fyllde pappa 57 så jag cyklade iväg till honom och tog med mig present och en massa snask. Vi såg 2012 för den hade jag inte fått tillfälle att se innan. Den var ärligt talat sådär. Måste hålla med de allra flesta som beskrivit filmen för mig; Den är alldeles för klyschig och amerikanskt klassisk att det faktiskt blir lite för mycket.

Och en lagning lossnade för pappa när han åt godis så för att han inte skulle få för sig att äta mer de närmaste dagarna så tog jag med mig det som blev över hem, så nu sitter jag här och glufsar i mig som en tjock och tittar på GTO innan det är dags att dela ut tidningar.

Over and out!

Idag är värre än igår och ingenting funkar. Jag orkar inte tänka och det gror oroskänslor i mitt huvud trots att jag inte vet vad som är fel. Det känns som om jag dör inombords. Sitter här helt ensam och orkar inte ett skit. Tycker synd om mig själv trots att det säkert finns allt möjligt jag kan göra för att må bättre.
Jag blir helt handlingsförlamad och min hjärna är överbelastad.

(Och inatt drömde jag att jag högg en okänd man i ansiktet med en kniv. Det var äckligt men det var tvunget att göras så jag fortsatte hugga. Helt normalt. Och nu kommer den där lilla apan med ballongen passa så himla bra ihop med den här texten, eller hur?)

... Till verkligheten. Eller till den normala vardagen igen iallafall. Kan inte låta bli att bli lite trött och deppig. Önskar att det kunde hända spännande saker hela tiden.
Har haft ett par riktigt roliga dagar hemma hos min syrra och hennes sambo, men nu är det över fram tills det blir tillfälle att ses igen.
Det var allt jag hade lust att skriva just nu. Likt stålmannen, fast med osynlig mantel, så har Johan (min pojkväns bror) hjälpt mig att få ordning på mitt Sims 2. Kompatibilitetsproblem... Eller hur var det? Nåja, nu är det ordnat iallafall:)
Så nu ska jag nörda loss! Hej sålänge!